Alltid när man hör en katastrof som händer, ser på nyheter.... blir man påmind om hur skört livet är. Mitt ibland oss kan det finnas en idiot som får för sig precis vad som helst....
Jag tänker på dom som strosa runt på oslos gator när smällen kom, jag tänker på dom ungdomar som var rädda när dom hörde skott, men sen blev lugna av en "polis" som sa att det var lugnt och sedan sekunden efter börja skjuta ner dom!! Tänker på dom ungdomar som i panik kasta sig i havet för att simma därifrån men drunknade.
Jag undrar hur denna man tänkte, om han tänkte, men planerat verkar det ju vara....
Idag har jag vinkat av min son som åkte på sommarkollo...många bussar , många barn o många föräldrar. Tänker på dom föräldrar i norge som inte får träffa sina ungdomar igen som "bara" åkte på ett läger.............. Men sen slår jag bort tanken o inser att inget kan väl hända här i skånska skogarna??? Här har vi det väl fridfullt?
Usch livet är verkligen skört........ och det gäller att ta vara på varandra och var dag som vi har med varandra...........
Känner mig sorgsen, dämpad och lider med alla drabbade i detta. Och tänker även på att denna man som har gjort allt detta, han har också en förälder, hur mår dom idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar