Ibland hör man någon som råkat ut för något tragiskt, svårt, jobbigt.....
Dagligen läser vi att det händer tragiska saker...
Dagliga nyheter ger oss tragedi.
Men när det kommer oss nära, riktigt nära det är då vi verkligen reagerar. Jag menar inte att vi är känslokalla...men det händer så mkt tragedi o vi kan inte ta till oss allt, vi sorterar bort, hur kunde det bli så? Vi dagligen bombarderas med att det sker mord, misshandel, bränder, krig, osv osv.
Och nu har det kommit mig närmare än tidigare, när min granne har förlorat sin son i ett knivmord. Jag har själv sett denna gosse växa upp från en sprallig kille på väg in i tonåren till idag en vuxen man, från att varit en kille som alla andra som busat till att hålla upp dörren till mig o vara artig o nu finns han inte mer.... usch det kommer mig för nära. Denna tragedi.......